|
|
 |
| Foreign & security policy |
Stim av ubåtsrykten
8/3/2000
| Ett stim av rykten, uppgifter och missuppfattningar om ubåtskränkningar av Sverige på 1980-talet presenterades samordnat av ett antal media i tisdags. Här ett kort försök till kommentar kring en del av det som presenterades. |
Kommentar av Carl Bildt till olika uppgifter om ubåtskränkningar m m.
Det är inte alldeles lätt att på avstånd få en klar bild av det sammelsurium av olika anklagelser, informationer och missuppfattningar som olika media presenterade under tisdagen. I flera fall förefaller man att bygga uppgifter på ren okunnighet.
Och i vissa fall gränsar de till ren desinformation. De brittiska ubåtskränkningar som det talas om har t ex varit väl kända och har inte alls med de problem som diskuteras att göra. Det handlar inte om dolda undervattensoperationer i Sveriges marina basområden, utan om ubåtar i övervattensläge i civila farleder någon gång om året.
Jag vill minnas att det främst handlade om området vid Kullen norr om Öresund där örlogsfartyg som följer den civila farleden ofrivilligt kommer in på svenskt yttre vatten. Dylika passager av svenskt yttre vatten av örlogsfartyg kräver föranmälan.
I andra fall är uppgifterna oklara. Det gäller t ex Caspar Weinbergers uttalande om vad som hände på 1980-talet. Han förefaller i intervjun huvudsakligen att tala i allmänna ordalag om operationer som gjordes i samarbete med regeringar i olika delar av världen.
Han säger att det aldrig förekom operationer som inte var samordnade med landets regering, i detta fallet Sveriges.
Men det förefaller mig ytterligt osannolikt att de svenska regeringarna på 1980-talet skulle ha gett tillstånd till sådana påstådda samoperationer om den frågan hade aktualiserats.
Och det kan heller inte ha varit så att den amerikanska regeringen var okunnig om den svenska regeringens inställning och enbart förlitade sig på kontakter med olika myndigheter. Genom både diplomatiska och inte minst offentliga uttalanden var den svenska inställningen så tydlig att några missförstånd inte kan ha funnits.
Det har heller inte lyckats att gå att finna någon svensk på vare sig politisk eller militär nivå som känt till eller godkänt möjliga sådana operationer.
Jag är således mycket skeptisk till om Weinbergers rätt allmänna resonemang inte kraftfullt övertolkats.
Men jag tycker att det är viktigt att klarhet nås. Den svenska regeringen bör därför omedelbart söka ett klarläggande av den amerikanska regeringen.
Uppgifter om att svenska och utländska ubåtar skulle ha sniffat på varandra i samband med örlogsbesök har jag svårt att finna särskilt upprörande. Jag har svårt att se annat än att det låg i vårt intresse att ha samtliga utländska ubåtars ljudsignaturer väl dokumenterade och att det också var i vårt intresse att de kunde identifiera våra ubåtar om de väl detekterats.
I övrigt noterar jag att gamla surdegar nu återanvänds igen. Det gäller t ex den åtskilliga gånger utredda frågan om tiderna för eldtillstånd vid minstationen vid Mälsten i Stockholms södra skärgård i samband med den s k Hårsfjärds-incidenten 1981.
Vid denna incident användes vapeninsats mycket ofta mot indikationer som i efterhand i så gott som samtliga fall visade sig vara felaktiga. Det fanns helt enkelt ingen erfarenhet av hur ubåtsjakt skulle bedrivas i en miljö som denna. Och det gällde i all synnerhet användandet av minor för att indikera ubåtar, vilket var alldeles nytt.
|
|
Bildt Blog Comments
In addition to this webpage, and the email letters ongoing since 1994, I have now started a blog as well.
You find it at http://bildt.blogspot.com.
At www.bildt.net you will continue to find articles, speeches and different documents.
At the blog there will be the shorter and perhaps somewhat faster comments.
And the e-letter continues to give at the least an attempt at analys.
[email protected]
|
|
