|
 |

Affären Erik Fichtelius
15/12/2002
Statstelevisionens inrikespolitiske chefskommentator visar sig ha ett formaliserat förhållande till statsministern som ger denne möjlighet att få ut sitt budskap utan att behöva stå för det. Min artikel i Expressen i denna viktiga fråga. |
Jag hade inte tänkt att säga någonting alls om Erik Fichtelius dubbla roller som inrikespolitisk chefskommentator på TV:s Aktuellt och dokumenterare av statsminister Göran Persson.
Men sedan offentliggjordes den PM som beskriver det faktiska förhållandet. Och då går det inte att undvika att reagera.
I denna PM sägs tydligt vd det handlar om. En dokumentär som ”rakt och konkret” ger Göran Perssons ”egna kommentarer och reflektioner” om sin tid som partiledare och/eller statsminister. Ingen kritisk granskning – TV kommer att ge oss Göran Perssons ord om Göran Perssons tid.
Sådant är förvisso synnerligen ovanligt i denna tid då snart sagt ingen får tala till punkt i TV. Men det innebär alls inte att det är fel.
Politiker får alldeles för sällan framträda ”rakt och konkret” med ”egna kommentarer och reflektioner”. Och Göran Perssons egen bild av Göran Perssons egen tid kommer att vara en del av den historia som förr eller senare skall skrivas.
Men det som är fel – alldeles katastrofalt fel – är när detta i största hemlighet blandas samman med Fichtelius roll som inrikespolitisk kommentator i en av landets särklassigt viktigaste nyhetskanaler.
I den PM som nu finns tillgänglig sägs att allt skall ske ”under största möjliga sekretess” och ”med så få inblandade och informerade som möjligt.” Det kom Erik Fichtelius och Göran Persson överens om för sju och ett halvt år sedan.
Sedan dess har Fichtelius i hemlighet kommit och gått hos Göran Persson för ett projekt som skulle vara så hemligt som möjligt. Inte ens den mest naiva kan undgå att se att det skapar ett beroendeförhållande som riskerar att undergräva tilltron till Fichtelius integritet.
Men det allvarligaste är ändå inte detta.
I punkten tre i den tidigare hemliga promemorian sägs, att Fichtelius omedelbart ”som underlag för publicering” kan använda vad Göran Persson säger under de hemliga samtalen. Men Göran Persson ”utlovas anonymitet” och Fichtelius ”är skyldig att använda informationen på ett sådant sätt att källan inte avslöjas.”
Den meningen i avtalet är dödande för varje försök att rädda vad som räddas kan av den förlorade hedern.
Den visar att Göran Persson haft ett drömavtal med Aktuellt under dessa år. Han har fritt kunnat tala med dess chefskommentator, vetat att intressantare saker han haft att säga vidarebefordrats av TV, men varit garanterad att ingenting av detta kunnat hänföras till honom.
Han har – kort sagt - haft ett megafonavtal med Aktuellt. Det är ett avtal av en art som varje annan makthavare bara kunnat drömma om - men som varje TV-chef borde ha skämts intill avgångens rand för.
Det har varit en offentlig hemlighet i politiska kretsar att Fichtelius inrikespolitiska kommentarer i TV ofta återspeglat bedömningar i den socialdemokratiska statsrådsberedningen. Men ingen hade nog kunnat ana att det fanns ett näst intill avtalsbundet förhållande där statsministern garanterades anonymitet för de olika informationer och bedömningar han delgett TV.
När man läser och begrundar innehållet och innebörden i den tredje punkten i promemorian är det inte svårt att förstå att det i den fjärde punkten sägs att allt skall ske ”under största möjliga sekretess”.
Erik Fichtelius visste mycket väl varför han skrev just detta i promemorian med Persson.
Ingen hade någonsin accepterat ens en sekund av Fichtelius inrikespolitiska kommentarer i TV om detta varit känt. Var det Fichtelius som talade? Eller var det den anonymitetsskyddade Persson som fick möjlighet att föra ut sina bedömningar?
Det har varit sju dramatiska år i svensk politik sedan det hemliga avtalet mellan Erik Fichtelius och Göran Persson i mars 1996. Vi har haft två viktiga riksdagsval där regeringsmakten stått på spel. Erik Fichtelius har varit den enda journalist som haft TV-ledningens förtroendet att i bägge dessa valrörelser svara för de så viktiga partiledarutfrågningarna.
De har att svara på frågan om de visste om det hemliga avtalet när de gav honom detta förtroende.
Jag kan inte se annat än att två omedelbara slutsatser måste dras av den hemliga PM om megafonavtalet som nu kommit fram.
Den första är att granskningsnämnden ges i uppdrag att granska samtliga de inrikespolitiska kommentarer och inslag som Fichtelius gjort sedan mars 1996.
Det måste helt enkelt klarläggas i vilken utsträckning som bedömningar och informationer mot bakgrund av den hemliga promemorian levt upp till krav på saklighet och opartiskhet. Det handlar inte om vilken reporter som helst – det handlar om TV:s kanske allra främsta ansikte i den inrikespolitiska journalistiken. Och just den som TV-ledningen gett förtroendet att i två val genomföra de viktiga partiledarutfrågningarna
Den andra är att Erik Fichtelius omedelbart ges möjlighet att fullfölja sitt projekt att ge Göran Perssons bild av Göran Perssons tid vid makten. Med tydlig varudeklaration och öppna visir är det ett viktigt projekt som säkert kommer att bli både spännande och intressant.
Men lika omedelbart måste han skiljas från den uppgift att redovisa och kommentera svensk inrikespolitik han haft under de sju och ett halvt år som det hemliga megafonavtalet har gällt.
Att Göran Persson under dessa år inte sett honom som oberoende är alldeles uppenbart. Fr.o.m. nu kommer ingen annan att göra det heller.
|
 |
Bildt Blog Comments
In addition to this webpage, and the email letters ongoing since 1994, I have now started a blog as well.
You find it at http://bildt.blogspot.com.
At www.bildt.net you will continue to find articles, speeches and different documents.
At the blog there will be the shorter and perhaps somewhat faster comments.
And the e-letter continues to give at the least an attempt at analys.

[email protected]
|
|