Main page
 On Bildt
 New Economy
 Foreign &
 security policy
 Europe
 Euro
 Balkans
 Moderate Party
 1994-1999
 Government
 1991-1994
 Bookmarks
 Veckobrev












Veckobrev  


Carl Bildts veckobrev v42/1995
19/10/1995

Sverige verkar i dessa dagar närmast förlamat av tumultet kring Mona Sahlins kontokortsaffärer och den diskussion som dessa - icke utan anledning! - lett till.

Mina åsikter i sakfrågan redovisade jag i föregående veckobrev strax innan frågan detonerade på allvar i samtliga tillgängliga media. Jag har ingenting att vare sig dra ifrån eller att lägga till det jag då hade att säga i ärendet.

Två saker bekymrar mig när det gäller det förlopp som affären sedan dess fått.

Den första är att det skapas en bild av att det som Mona Sahlin gjort inte bara är allmänt förekommande hos s k politiker utan dessutom någonting som är mer eller mindre acceptabelt. På bägge dessa punkter har jag starkt avvikande meningar.

Det som nu rullas upp är någonting som jag är övertygade om att politiska företrädare i samtliga partier häpnar över, och som är den alldeles överväldigande majoriteten av dem totalt och fullständigt främmande. Och det finns heller ingen ursäkt bara för att man råkar vara en hårt arbetande vice statsminister med små barn hemma - säger en som varit hårt arbetande statsminister med små barn hemma.

Det andra är att det vi nu bevittnar ligger mycket nära en härdmälta för det regerande partiet och därmed påtagligt riskerar att försvaga regeringsarbetet och regeringens auktoritet med de negativa följder detta medför.

Vice statsministern i landets regering har nu tagit “time out“ och förefaller att inställa samtliga sina engagemang inom och utom landet, och statsministern i samma regering tvingas att ägna en betydande del av sin tid åt krishantering på gränsen till det okontrollerbara. Det säger sig självt att detta går ut över landets styrelse och möjligheterna att lösa de uppgifter som en regering är satt att lösa.

Vägen från triumf till fall är ibland kort. För bara lite mer än ett år sedan var det Mona Sahlin som stod som triumfator tillsammans med sina amerikanska konsulter i den socialdemokratiska valledningen Valhall efter segervalet. Nu står hon där mitt uppe i ett Ragnarök som jag betvivlar att ens de mest garvade av de amerikanska konsulterna förmår att reda upp. Vilka råd de ger henne nu vet jag inte - men jag medger att jag gärna skulle vilja göra det.

Det är min förhoppning att det så snart som möjligt klarläggs att det som Sahlin gjort vare sig är vanligt eller acceptabelt, och att det så snabbt som möjligt skapas förutsättningar för att landets regering åter börjar att fungera. En regering med ett parti som redan tidigare saknar politik har nu blivit en regering med ett parti som dessutom saknar ledare...

För min egen del är det Bosnien som stått i fokus under de senaste dagarna. Koordinering EU/USA i Paris i måndags förmiddag, middag i Moskva på kvällen och därefter mycket framgångsrikt möte med kontaktgruppen under större delen av tisdagen, middag samma kväll i Belgrad med bosnienserbiska ledaren Krajisnik, möte onsdag morgon med Milosevic tillsammans med USA-förhandlaren Holbrooke och ryske förhandlaren Ivanov, gemensam flygresa till Sarajevo och gemensamma möten där innan jag på onsdagskvällen anlände till Geneve för genomgångar under torsdagens förmiddag innan jag kommer hem till Stockholm. Från arbetet med fred i Bosnien till arbetet med återuppbyggnaden av Sverige.

Vi har nu börjat att på allvar lägga grunden för de fredssamtal som kommer att inledas tisdagen den 31 oktober på Wright-Pattersson Air Force Base i Dayton i Ohio. Trots att jag kan koppla av med världens största militära flygmuseum är vi åtskilliga som inte har varit särdeles förtjusta över detta val av förhandlingsort, men i slutläget ansåg man inte att det fanns något annat alternativ som fyllde de krav som måste ställas. Tillräckliga och avskilda utrymmen i förening med ett område som låter sig spärras av helt och hållet begränsade kraftigt urvalet av platser.

Dayton blir det nu i alla fall, och som incitament för att komma fram till en uppgörelse kommer vi att ha möjligheten att åka till Paris för undertecknandet.

Med detta inte sagt att vi är nära. Det rör sig framåt, men ju mer man rör sig framåt i förhandlingsmaterian, desto större är de områden som man upptäcker måste arbetas ytterligare med. Och åtskilliga av de avgörande frågeställningarna återstår att på allvar ta upp med parterna.

Om Sverige kan frigöra sig från Mona-chocken och ägna sig åt det som den politiska debatten borde ägna sig åt så innebär den extra moderata partistämman under de närmaste dagarna en alldeles utomordentlig möjlighet. Med början fredag eftermiddag samlas vi moderater i Stockholm för den stämmodiskussion som börjar att skissera det konkreta politiska alternativet inför valet 1998.

Till vad som kommer att sägas då ber jag att få återkomma. Mina anföranden - två till antalet - kommer att finnas tillgängliga på BBS Moderat så snart de hållits. Där finns redan de intressanta och uppmärksammade rapporter som främst Per Unckel, Bo Lundgren och Per Westerberg skrivit om förutsättningarna för tillväxt och nya jobb i Sverige.

På något sätt är det typiskt för hur utvecklingen gått, att samtidigt som socialdemokraterna står mitt uppe i sitt veritabla Ragnarök, är det vi moderater som tar initiativet i den sysselsättningsfråga som socialdemokraterna länge sett som själva kärnan i sin politiska gärning. Tydligare kan det knappast demonstreras var politikens framtidscentra i Sverige i dag ligger.

Carl Bildt









Tuesday 
20/9/2005 
Bildt Blog Comments

In addition to this webpage, and the email letters ongoing since 1994, I have now started a blog as well.

You find it at http://bildt.blogspot.com.

At www.bildt.net you will continue to find articles, speeches and different documents.

At the blog there will be the shorter and perhaps somewhat faster comments.

And the e-letter continues to give at the least an attempt at analys.



[email protected]