Main page
 On Bildt
 New Economy
 Foreign &
 security policy
 Europe
 Euro
 Balkans
 Moderate Party
 1994-1999
 Government
 1991-1994
 Bookmarks
 Veckobrev












Veckobrev  


Carl Bildts veckobrev v20/1999
17/5/1999

Syster/Broder,

På flygplatsen i Wien väntar jag på planet till Banja Luka i Bosnien. Mitt uppe i dramat på Balkan är detta i sig ett tecken på framsteg.

Det var på vintern för drygt tre år sedan som jag kom till Banja Luka för första gången. Under kriget ett centrum för brutal etnisk resning. Och jag kom dit i militärhelikopter som landade under extrem militär bevakning, och jag rörde mig runt i staden under militärt skydd.

Sedan dess har mycket hänt. Banja Luka blev centrum för mina ansträngningar att bygga upp ett mer demokratiskt serbiskt alternativ i Bosnien. Och i dag går det faktiskt ett dagligt flyg från den gamla metropolen Wien till huvudstaden i den serbiska delen av Bosnien.

Mitt besök där handlar självfallet om fredsprocessen. Jag vill med vänner jag känner bra kunna bedöma förutsättningarna för en demokratisk omvandling av Serbien självt. Dit har jag för dagen ingen avsikt att resa. Med politiker i Montenegro kan jag ha täta telefonkontakter och till Banja Luka kan jag resa själv för samtal.

Från NATO förkunnas nu att de militära luftangreppen skall trappas upp. Och anklagelserna far fram och tillbaka genom luften om vem som bär ansvaret för de civila offer som alldeles uppenbart nu blir fler och fler. I dag är det den 55:e dagen av luftangreppen. Jag läser dagens ledare i Financial Times som uttrycker starka tvivel på att den valda militära strategin har förutsättningar att nå sina uppsatta mål.

Också de politiska ansträngningarna går försiktigt in i en ny fas.

Här är det tre saker som krävs. Att vi för det första får en tydlig gemensam plattform mellan de s k G8-länderna. Att vi för det andra får en mekanism för att kanalisera kontakter med Belgrad. Och att vi för det tredje är redo för skiftet från krig till fred.

Mitt arbete handlar om att ställa FN:s möjligheter till förfogande på alla dessa tre fronter.

Den direkta dialog som nu pågår mellan Washington och Moskva om att utveckla G8-plattformen är avgörande, men omfattande samtal under den vecka som var har tyvärr inte gett de framsteg som man kunde ha hoppats på. Den optimistiska tolkningen skulle vara att man nu vet positionerna så väl att de samtal som kommer att ske denna vecka kan leda till större framsteg. Det finns ett schema av sammanträden som i alla fall skapar möjligheterna.

När det gäller kanalen för kommunikation är problemen också betydande. Olika möjliga kanaler har prövats, med en tydlig strävan på sina håll att undvika FN.

Min bedömning är att det ännu inte finns förutsättningar, och att tal om resor till Belgrad i den ena eller den andra konstellationen är för tidigt ute. Jag skulle önska att motsatsen var fallet, men jag bedömer situationen som den faktiskt är.

På den tredje punkten - förberedelser för fred - har jag blivit allt mer alarmerad. Vi får inte bli lika överraskade av freden som vi blev av kriget, och att bygga fred är faktiskt långt mer komplicerat än att föra krig. Mina intensiva samtal under veckan har visat en skriande brist på beredskap att klara de mycket omedelbara utmaningar som en fred skulle ställa oss inför. Det finns en avgörande och överhängande risk för att misstag som begicks i Bosnien kommer att upprepas.

Jag hoppas att arbetet på alla dessa tre fredsfronter skall kunna intensifieras under den kommande veckan. Mina insatser ligger främst på den första och på den tredje fronten, medan den andra
är en front där FN inte är riktigt välkommen i det läge som nu
är. Generalsekreteraren Kofi Annan och jag samordnar dagligen våra ansträngningar.

Här i Wien har vi haft överläggningar mellan FN och den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE om de uppgifter vi kommer att ställas inför. De är gigantiska.

Och jag har dessutom samordnat med EU:s Kosovo-medlare Wolfgang Petritsch de steg som nu bör tas för att förhindra att splittringen bland kosovoalbanerna blir allt värre. Vi diskuterar möjligheten kring någon form av ”runda-bordskonferens” med de olika grupperna, och i morgon kväll hoppas jag kunna fortsätta samtalen kring detta i Bonn med bl a Ibrahim Rugova.

I slutet av förra veckan hade vi i Genève överläggningar med de olika delarna av FN-familjen om de enorma humanitära påfrestningarna. Situationen i flyktinglägren är möjligen under kontroll för stunden - men den är alls icke hållbar. Vi måste bygga upp en beredskap för att kunna ta emot ytterligare kanske upp till 200.000 flyktingar från Kosovo under de närmaste veckorna.

En mission från FN befinner sig nu i Belgrad för att sedan fortsätta till Nis och till Pristina och olika delar av Kosovo. Alla är inte förtjusta i detta initiativ, men NATO:s generalsekreterare Solana har dock officiellt välkomnat initiativet. Det handlar om att se de hjälpbehov som finns och att undersöka förutsättningarna för att få fram hjälp till de mellan 400.000 och 600.000 människor som är flyktingar i sitt eget land och som nu riskerar att drabbas allt hårdare av ett upptrappat krig och en allt värre försörjningssituation.

Men snart blir det nödvändigt att fatta beslut om ”vinterisering” av de gigantiska flyktinglägren i Albanien och Makedonien. Och det beslutet måste fattas inom loppet av enstaka veckor om det inte skall vara för sent att börja dra vatten, få fram elektricitet, bygga någon form av hus, ordna uppvärmning och allt annat innan vintern börjar att komma tillbaka. Det är ett beslut med enorma både finansiella och politiska implikationer. Skulle striderna pågå så länge att flyktingarna inte kan komma tillbaka detta år kommer med all sannolikhet hela situationen att gå in i en helt annan fas. De politiska konsekvenserna kommer att vara betydande.

Från Banja Luka i kväll far jag till Bonn i morgon och därefter till Bryssel på onsdag. I Bonn kombineras ordförandeskapet i EU med ordförandeskapet i G8-gruppen. Det blir diskussioner om de initiativ som måste tas i bägge dessa fora. Och i Bryssel blir det en fortsättning på de diskussioner jag inledde redan innan detta FN-uppdrag, om den mer långsiktiga europeiska fredsstrategin för Balkan.

Dessvärre gör detta det omöjligt för mig att vara med i kvällens TV-utfrågning inför Europavalet den 13 juni. Jag hoppas att den kommer att visa hur viktigt det är med ett förstärkt europeiskt samarbete för freden. Och att de som vill försvaga EU i grunden också försvagar förutsättningarna för den europeiska freden.

Från hemmafronten når mig rapporter om att vågen av uppköp och utflyttningar av företag fortsätter. Att Microsoft köper Sendit
är självfallet ett tecken på den styrka som finns i svensk entreprenörsanda inom IT-området, men visar också hur svårt det
är att expandera med Sverige och dess företagsklimat som grund. Och jag ser att det amerikanska inflytandet ökar ytterligare även i Icon Medialab.

Men ingenting av detta förefaller att på minsta sätt beröra regeringen. Alla de tidigare månadernas tal om att förbättra villkoren för företagandet och tillväxten har tystnat. Det är en påfallande passivitet i framtidsfrågor av påfallande betydelse för vårt land under kommande år.

På onsdag kommer ÖB:s förslag om konsekvenserna av centerns och socialdemokraternas överenskommelse om försvaret. Det kommer att bli en jobbslakt i svaga regioner som inte kommer att undgå att få också politiska konsekvenser.

Måhända är det mot denna bakgrund som centern kommit med konstiga och alldeles verklighetsfrämmande förslag om att utlokalisera mängder med statliga verksamheter till olika delar av landet. Men mot neddragningar som faktiskt kommer att ske kan aldrig ställas förslag som faktiskt aldrig kommer att förverkligas.

Allvarligare är att dessa försvarsneddragningar riskerar att ställa Sverige utan vare sig ett realistiskt nationellt försvar eller en möjlighet till realistiskt deltagande i europeiskt försvarssamarbete. I de ramar som nu diskuteras finns knappt ens plats till rätt minimala fredsinsatser i Bosnien och i Kosovo, och det trots att sådana ju kommer att vara oundgängligen nödvändiga.

Sverige hamnar i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland där vi inte klarar av vårt eget framtida försvar, där vi inte vill vara med i vidare allianser och där vi inte heller klarar av att spela någon mer betydande roll i gemensamma fredsoperationer. Det blir bara nedläggningar och nedskärningar av det hela. Det är i grunden ganska sorgligt.

Med detta tvingas jag avsluta. Det sägs att planet faktiskt kommer att ge sig av i riktning mot Bosnien. Och jag vågar inte riktigt lita på att dataöverföringen därifrån skall fungera lika smidigt som från EU- och Eurolandet Österrike.

Wien den 17 maj 1999


Carl Bildt









Friday 
9/9/2005 
Bildt Blog Comments

In addition to this webpage, and the email letters ongoing since 1994, I have now started a blog as well.

You find it at http://bildt.blogspot.com.

At www.bildt.net you will continue to find articles, speeches and different documents.

At the blog there will be the shorter and perhaps somewhat faster comments.

And the e-letter continues to give at the least an attempt at analys.



[email protected]