Main page
 On Bildt
 New Economy
 Foreign &
 security policy
 Europe
 Euro
 Balkans
 Moderate Party
 1994-1999
 Government
 1991-1994
 Bookmarks
 Veckobrev












Veckobrev  


Carl Bildts veckobrev v35/1999
30/8/1999

Vänner,

Att cykla runt i Stockholms omgivningar en härlig sensommarsöndag, och dessutom vara i förbindelse med världen i
övrigt med sin nya Ericsson T28 med hands-free, är att uppleva något av det bästa som både det traditionella och det nya Sverige kan prestera.

Efter hektiska dagar i New York kändes det skönt att komma hem. I New York dominerade den allt mer besvärliga situationen inför dagens folkomröstning på Östra Timor diskussionerna i korridorerna på FN-högkvarteret. FN kan mycket snabbt ställas inför uppgiften att med mycket begränsade resurser hantera en utomordentligt riskabel situation i området.

Men för mig handlade dagarna där om diskussioner om hur vi skall ta oss an olika mer strategiska problem som har att göra med FN-operationen i Kosovo och utvecklingen på Balkan i övrigt.

Och de diskussionerna kommer att fortsätta. Nu befinner sig nye amerikanske FN-ambassadören Holbrooke på rundresa i regionen för att bilda sig en egen uppfattning. Vi hann med både frukost och lunch tillsammans under det dygn vi bägge var i New York.

Och jag kommer att få passera förbi New York igen redan veckan efter denna för att anknyta till en del av de diskussioner som nu inletts inom FN liksom mellan säkerhetsrådets viktigaste medlemmar.

Men denna vecka är det Sverige som gäller för mig. Moderatstämman alldeles självklart. Men också annat.

På onsdag har min gamla skola Östra Real i Stockholm tagit ett spännande initiativ genom att inbjuda olika personer som förr haft anknytning till skolan att komma och berätta direkt i klassrummen om Europa och den europeiska utvecklingen. Verkligheten direkt in i skolan.

Tillsammans med Staffan Hildebrand kommer jag att inleda dessa dagar i aulan på morgonen genom att berätta lite om bakgrunden till mitt europeiska engagemang.

Därefter är det moderatstämman som gäller, med start torsdag mitt på dagen, avslutning på söndag framåt eftermiddagen och dessemellan val på lördag av det nya moderata framtidsteam som nu skall ta över och föra partiet framåt.

Valberedningen presenterade sitt förslag i fredags. Det är ett starkt lag som presenterats. I centrum för uppmärksamheten står - med rätta - Bo Lundgren, men det finns skäl att med samma uppmärksamhet se på helheten.

En stark kvartett av kvinnor - Chris Heister, Gunilla Carlsson, Beatrice Ask och Cecilia Widegren i övrigt - föreslås nu att ta plats i den moderata ledningen. Det är bra både i sak - viktigast! - och som signal inför framtiden. Vi behöver fler aktiva kvinnor i det politiska arbetet.

Jag hoppas på spännande debatter. Inte minst Mauricio Rojas rapport om förnyelse och medborgarmakt visar att det är vi som fortsätter att bryta ny mark i den politiska debatten.

Det är slående att inget annat politiskt parti på samma sätt velat eller kunnat ta upp diskussionen om den sociala segregationen och stelheten i det s k välfärdssamhälle vi håller oss med.

Media kommer säkert att på sitt sätt rapportera från stämman. De har sin tendens att försöka att leta upp mer eller mindre relevanta konflikter. Men för de som är intresserade av att ta del av diskussionerna i sak på stämman kommer den i sin helhet att sändas via Internet. Det är bara att logga på debatterna via http://www.moderat.se Här är några hållpunkter:

Jag håller inledningsanförande - som samtidigt blir lite av slutanförande för min del - på torsdag ca kl 12.15.

Och sedan blir det anförande av Mauricio Rojas på fredag kring kl 09.00, av Bo Lundgren om skattepolitikens sociala dimension kring kl 15.00, val av ny partiledning på lördag ca kl 13.00, på söndag anförande av Chris Heister om vårdfrågor ca kl 09.00 och sedan avslutnings- och programanförande av den nyvalde partiordföranden på söndag ca kl 12.00.

Rätt naturligt har varit att partiet under de senaste veckorna har varit vänt inåt. Men jag hoppas och tror att det efter stämman snabbt kommer att vända sig utåt för att ta itu med de viktiga uppgifter som Sverige ju står inför. Styrkan i den viktigaste framtidskraften i Sverige - ty det är det som moderaterna är - avgör mycket av vad som kommer att hända under de kommande åren.

Från socialdemokraternas sida verkar man nöja sig med att konstatera att ekonomin nu går bra. Och det gör den förvisso. Omsvängningen i de europeiska ekonomierna under det senaste halvåret är tydlig och stark. Den asiatiska krisen slog igenom mindre än väntat, effekterna kommer nu av successivt sänkta räntenivåer och i euro-ekonomierna har dessutom tillkommit effekterna av en svagare valutakurs. Och allt detta gynnar också Sverige.

Men det vore ett fatalt fel att göra detta till en förevändning för att inte göra någonting. Tvärt om. Detta är ett gyllene tillfälle att göra de strukturreformer som behövs för varaktig tillväxt och uppgång.

Förra veckan uppgraderade kreditvärderingsföretaget Moody’s Sverige mot bakgrund av den ekonomiska förbättringen. Men man underströk att det nu behövs reformer av arbetsmarknaden liksom sänkta och förändrade skatter för att en bra tillväxt skall bli bestående. Och det var ett memento att samma dag som Sverige flyttades upp till samma nivå som Danmark, flyttades Danmark upp till en högre nivå som ett erkännande av att man gjort mer för att förbättra strukturen på sin ekonomi.

När Konjunkturinstitutet publicerade sin optimistiska prognos om läget just nu i vår ekonomi lade man samtidigt fram en studie som visade dimensionen på den ekonomiska eftersläpning som drabbat Sverige.

Man jämför situationen mellan 1970 och 1997 och konstaterar, att
”inget annat OECD-land har tappat lika många placeringar i rangordningen” under dessa decennier, och att ”Sverige har haft en väsentligt sämre utveckling än andra mindre EU-länder med likartade förutsättningar t ex Danmark, Österrike och Nederländerna.”

Och kraven framöver är stora om vi vill komma tillbaka som spetsnation.

”Sverige har nu i utgångsläget en BNP per capita som är 5 procent lägre än genomsnittet för OECD-området, 8 procent lägre än i det
återförenade Tyskland, 12 procent lägre än i Österrike och 25 procent lägre än i Danmark när skillnaderna i prisnivåer utjämnas med köpkraftspariteter.”

”Sverige har för närvarande en snabb ekonomisk tillväxt men det kommer att dröja länge att komma i kapp flera av OECD-länderna i ekonomiskt välstånd. En hypotetisk beräkning visar att om 10 år kan Sverige vara tillbaka på en BNP per capita på genomsnittet för OECD-området och om 35 år på samma relativa OECD-genomsnitt som år 1970 under förutsättning att tillväxten i Sverige blir 0,5 procent snabbare per år än i dessa länder.”

Jag tror absolut inte att detta är omöjligt. Det skulle t o m gå att göra bättre. Men det kräver radikala förbättringar av förutsättningarna för företagande i Sverige.

Och när regeringen inför de skattesänkningar som tydligen kommer att komma år 2000 inte förefaller att vara beredd att diskutera vare sig ett avskaffande av den s k värnskatten - som nu betalas av hälften av alla heltidsarbetande inom TCO - eller av den förödande dubbelbeskattningen finns det dessvärre ingen anledning till omedelbar optimism.

Omvandlingen av den internationella ekonomin drivs nu all tydligare av IT-utvecklingen. Det var slående i veckan när det amerikanska telekomföretaget Cisco - nu USA:s fjärde högst värderade - köpte det mindre än tre år gamla IT-företaget Cerent för den rätt svindlande summan av ca 50 miljarder kr i form av aktier. Den attraktiva produkt som köpet handlar om lanserades på marknaden för mindre än ett år sedan. Det handlar om förmågan att
överföra enorma datamängder via optiska kablar - nästa steg i bredbandsrevolutionen!

I blixtbelysning säger den affären mycket om vad som nu händer, och var styrkan i den amerikanska utvecklingen i förhållande till bl a den svenska ligger.

Det är inte främst de stora företagens forskningslaboratorier som driver utvecklingen, utan snarare nyföretagandet runt nya idéer. Och det är tillgången på en flexibel och stark riskkapitalmarknad som gör det möjligt både för de nya företagen att utveckla sina idéer och för affärer som dessa med inte minst aktier som betalning att äga rum.

Och det är på dessa områden som både Sverige och Europa i övrigt måste förändras. Framgångsrika nordiska framtidsföretag som Ericsson och Nokia har teknologi och kunnande, men inte den miljö som nu så snabbt driver fram den amerikanska utvecklingen.

Att dessa frågor kommer att diskuteras på moderatstämman är en självklarhet. Och jag hoppas att delar av dem också kommer att stå i fokus när Europaparlamentet under veckan håller utskottsförhör med de föreslagna nya medlemmarna av Europakommissionen.

På tisdag är det finska IT- och småföretagarekommissionärer Erkki Liikanen som utfrågas, på onsdag de ekonomiska tungviktarna Mario Mont och Pedro Solbes, medan det på torsdag blir utrikeskommissionären Chris Patten som kommer att stå i fokus för uppmärksamheten. Samma dag är det också dags för svenska miljökommissionären Margot Wallström att svara på parlamentsledamöternas frågor.

Så drar politiken så sakta igång efter sommaren. Både i Sverige och i Europa. De sista månaderna detta sekel. Viktiga frågor står på dagordningen.

Med detta avslutar jag mitt sista veckobrev som moderat partiordförande. Jag började i den späda början av Internet-revolutionen sommaren 1994. Då var det på många håll populärt att ironisera över en politiker som talade om Internet och använde datorer.

Men det har blivit många veckor och veckobrev sedan dess. Och fler kommer det - under förändrade förutsättningar - att bli.

Stockholm den 30 augusti 1999


Carl Bildt









Saturday 
24/9/2005 
Bildt Blog Comments

In addition to this webpage, and the email letters ongoing since 1994, I have now started a blog as well.

You find it at http://bildt.blogspot.com.

At www.bildt.net you will continue to find articles, speeches and different documents.

At the blog there will be the shorter and perhaps somewhat faster comments.

And the e-letter continues to give at the least an attempt at analys.



[email protected]